LOGOS

att vända på bladen
sidledes
anstår en kvinna

det brukar gå bra

att leka med elden,
blod, kärleks-
handel och lyckosamma bokslut
kräver sin fingertopp

få tiden att gå
runt
har sina tomma
banor
ur dianetikens praktbibel

vågor står på rad
tallar bildar kö
på löparstegens rotstativ
bolagsstämmor avvaktar
i balanserad spänning

livet är
ett rivningshus
på lösgjord sand, skingrad
för viddens
unisona
mänsklighet av iskalla stjärnor
spetsade på Månen
förskjutna i blindskrift
av bråddjup fusion, hör
notens
ljuva
violoncell

i Ordets väderstreck av
blixt. Det upphör

på
stranden

nattens klot
slår fyrkäglorna åt alla håll